Så slutar ännu en söndagkväll med att sambon och jag diskuterar vem som ska vara hemma med sjuka barn. Vi kommer överens om att det är min tur. Måndag blir min dag, tisdag sambons och så hoppas vi att vi inte ska behöva vara hemma mer den här veckan. Det är ett svagt hopp, risken att vi måste vara hemma hela veckan är stor.
Innan barnens far går till jobbet påminner han mig om att ringa till BVC och boka tid för mätning och vägning av barnen. Jag lovar att inte glömma bort det. Igen.
Jag brygger en stor kanna te. Tar fram den största koppen. Nästan hela kannan ryms i koppen. Vi sitter i soffan och ser på Barnkanalen. En aldrig sinande ström av barnprogram som vi sett tidigare. När jag kommer till botten på koppen är teet sedan länge kallt.
Strax före lunch ringer sambon. Har jag ringt till BVC? Jag sneglar på klockan. Nej, det har jag inte. Jag har missat telefontiden. Igen. "Jag räknade med det", säger sambon. "så jag gjorde det själv istället."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar